Ny modell för aktieanalys

6 maj, 2016

Jag har varit lite dålig på att hålla mig uppdaterad på värderingen på de aktier jag har och även varit lite dålig på portföljhantering. Klicka på bilden nedan så får ni se hur min nya modell ser utför att få bättre koll. Det återstår att se hur mycket jag kommer använda den, men första känslan är bra.

Modellen ger en poäng mellan noll och hundra. Dock tror jag att de flesta av mina aktier kommer hamna mellan 35-65, det är ganska svårt att hamna nära hundra t.ex. Modellen kom jag på idag så vi får väl se hur den utvecklar sig.

Modellen är ganska subjektiv och det ska ta rimlig tid att utvärdera de olika områdena för varje aktie, jag brukar dock kolla i nån rapport plus kolla insiderhandel e.t.c. för att ändå någorlunda basera det hela på verkliga data.

Jag kommer inte lägga supermycket energi på att få varje enskild aktie helt rätt eftersom jag har ganska många, det handlar mer om att mellan tummen och pekfingret hamna ungefär rätt på de flesta av aktierna.

Dem tre aktier jag hunnit kolla på hittills är Sino Agro Food, Mat.se och Railcare.

Modell för akteanalys

Dagens Industris förfall

5 maj, 2016

Dagens Industri var en av de sista bastionerna för yttrandefriheten, de tillät användarna att kommentera på artiklarna tills ganska nyligen. Tydligen innehöll kommentarerna åsikter som inte föll tidningen i smaken och förbjöds sonika.

Jag läste själv ibland kommentarerna på Dagens industri och tyckte att det var kul att ta del av åsikter som inte kom från ett journalistkollektiv som på intet sätt representerar befolkningen.

Tråkigt Dagens Industri, och dåligt för Sverige. Hoppas ni på Dagens Industri skärper er och tillåter kommentarer igen.

Även om det här är tråkigt så är ju den bistra sanningen att Dagens Industri inte är värre än andra tidningar heller.

Jag har mailat Dagens Industri för att få en kommentar men inget svar hittills i alla fall.

Det bisarra och oförlåtliga – Sverige tog nästan hälften av ensamkommande i EU

2 maj, 2016

Enligt TT så tog Sverige förra året emot nästan hälften av de ensamkommande barnen i EU varav 90% var pojkar. Inga ålderskontroller görs i Sverige vilket gör att det är väldigt enkelt att fuska och låtsas att man är under arton trots att man inte är det. En ansenlig andel av de här barnen är troligtvis alltså inte barn utan vuxna, men givetvis gäller även det omvända att en ansenlig andel faktiskt är ungdomar under arton.

Könsfördelning i Sverige i vissa åldersgrupper är nu värre än i Kina vad gäller överskott av pojkar/unga män. I GP publicerades i januari en artikel med titeln “Abnorma antalet unga män ett problem för Sverige“. 70% av den enorma invandringen (även vuxna) var män.

Naturligt föds fler män än kvinnor, så även utan invandringen hade det varit mansöverskott i Sverige och vissa män hade blivit utan partner eller motvilligt tvingats till den kostsamma och mödosamma processen att hitta någon från utlandet. Nu blir det ännu värre när det för varje utländsk man som träffar en svensk tjej så blir någon svensk man utan.  Det är oförlåtligt att de etablerade partierna låtit detta ske, inget av dem får min röst.

En annan sak som i jämförelse är en detalj är att det kostar ca 700 000 kr eller liknande per “barn” och år att ta hand om de här “barnen”. Det hade räckt till att hjälpa 76 styck flyktingar i närområdet under samma tid – däribland barn (hjälpen i närområdet är kraftigt underfinansierad)).

De sociala problemen de ensamkommande för med sig i form av mansöverskott är dock i mitt tycke ett mycket större problem än de enorma kostnaderna de för med sig.

Evigt liv på ingående

1 maj, 2016

Slashdot skriver om hur en ny behandling lyckats förlänga telomererna i en patients celler. Telomererna blir kortare och kortare ju fler gånger en cell delar sig och detta leder till att vi får mer och mer ålderstecken.

Geekwire skriver lite mer utförligt om det hela.

Behandlingen är helt ny och effekterna av den är ännu oklar, teoretiskt sett antar jag att den längre telomerlängden ger fördelar men det återstår att se hur det blir i praktiken.

Köpte lite Sportamore och OneREIT

29 april, 2016

Det blev lite impulsköp senaste veckan, dels Sportamore som verkar växa på bra och närma sig lönsamhet och så OneREIT som är en kanadensiskt trust som ger ca nio procent i direktavkastning.

Det fina med kanadensiska REITs är att man kan kvitta den utländska skatten mot skatten på sin kapitalförsäkring. Eftersom REITs just är kända för sina höga direktavkastningar känns det bra att utnyttja detta.

DN frågar forskare om invandringen

27 april, 2016

Hör och häpna, svensk media frågar för en gångs skull någon som faktiskt har kunskap om dennes syn på invandringen. Nu är det George Borjas, nationalekonom vid Harvarduniversitetet i USA som får komma till tals.

Nedan följer några citat från honom.

Det dröjer innan många av de nyanlända flyktingarna kommer i arbete, framhåller han. Och hela gruppens förvärvsfrekvens kan även senare väntas bli lägre än övriga befolkningens. Dessutom kommer de flesta att hamna i lågbetalda jobb, där de inte betalar särskilt mycket i skatt. Trots att ekonomin alltså växer till följd av invandring kan påfrestningar på välfärdsstaten uppstå.

– Flyktingarna har barn och själva blir de sjuka ibland eller råkar ut för arbetslöshet. De blir sedan gamla och har då rätt till vård som alla andra.
Trots denna ganska mörka beskrivning avråder George Borjasinte Sverige från fortsatt flyktinginvandring:
– Allt beror på vad man vill uppnå. Det är hedervärt att föra en humanitärt inriktad flyktingpolitik, men samtidigt gäller det att inse konsekvenserna av om denna linje drivs väldigt långt.
Man måste inse att goda gärningar inte är gratis, fastslår han. Det kostar att göra gott och då handlar det inte enbart om ett ekonomiskt pris. Det finns också kostnader som handlar om kultur och samhällets stabilitet – och de kan bli mycket höga.

– Som ekonomen Milton Friedman har sagt: det finns inga gratisluncher. Om ni vill bo i ett land med höga moraliska värden och vara helt öppna mot övriga världen, då kommer inte ert land se likadant ut om tio år. Ni måste välja och då finns ingen enkel lösning.

Och ett till citat nedan.

 Finns inte ett moraliskt ansvar för oss i rika länder att ta emot flyktingar som är i nöd?

– Jag är ingen filosof. Jag oerhört tacksam för att USA gav mig chansen, men man hade lika gärna kunnat säga nej.
– Men det betyder inte att det går att göra likadant mot alla – eller att man ens bör försöka med det.
Alla länder måste behålla rätten att bevaka sina gränser, även om vissa anser att detta är omoraliskt, menar Borjas. Det handlar om att skydda det samhälle som har byggts upp under många generationer och att upprätthålla dess inre jämvikt. Det är svårt att tala om moral när så stora värden står på spel som den politiska stabiliteten, den sociala sammanhållningen och den kulturella gemenskapen, sammanfattar George Borjas.

 

Swedbanks analys av SIAF läckt på nätet

25 april, 2016

Swedbank gjorde i januari en analys av SIAF, och den har nu läckt ut på nätet.

Mer detaljer om megafarmens finansierinslösning

23 april, 2016

SIAF har nu publicerat på sin hemsida angående det nya avtalet med byggentreprenören som ska bygga de kommande modulerna på megafarmen. Det ger lite mer detaljer även om inte allt klarnar.

Enligt pressreleasen är det troligt att bolaget som betalar för kalaset (okänt hur mycket SIAF betalar och hur mycket joint venture-partner betalar)  kommer att påbörja betalning av varje färdigställd modul sex månader efter att den blivit klar och sen sker betalningen under ca sju månader (de ssju månaderna kan bli något annat, det är under förhandling).

De sex modulerna ska byggas under 3,5 år och kostar totalt $240 miljoner. Om man lite konservativt tänker sig att betalningarna sker under fyra år (egentligen har de ju några månader till på sig) så blir det $60 miljoner dollar per år. Jag antar att de fokuserar på att bygga klart modulerna en i taget här så att kostnaderna blir jämnt utspridda, men det vet man ju inte.

En modul som blivit klar och som kostar 40 miljoner dollar kommer därefter att omsätta ca $120 miljoner dollar per år. Låt oss anta lite under 20% marginal på försäljningen och vi har $20 miljoner i vinst per år per modul.

Det är svårt att räkna på hur mycket pengar som behövs pumpa in netto eftersom man inte vet när modulerna blir klara. Bygger dem en modul i taget så borde det bli ganska lite pengar som behövs pumpas in för de moduler som byggs senare eftersom de modulernas inkomster nästan täcker kostnaderna.

Säg att byggtakten är jämn alltså sex moduler på 3,5 år, det blir då 1,7 modul som byggs per år. Säg att efter 2 år är två moduler uppe och snurrar i full fart och genererar då $40 miljoner dollar per år – det räcker då för att täcka upp kostnaderna för en modul per år. Betänk att betalningarna sker i efterhand.

Jag gör här en snabb räkneövning för skojs skull, ta den inte på för mycket allvar, det finns säkert mycket som inte stämmer med den. Kom gärna med era egna förslag.

År 1 – Moduler färdigbyggda: 0, Moduler under konstruktion: 2, Vinst från räkförsäljning: 0, Byggkostnad: $10 (deponering för att påbörja konstruktion)
År 2 – Moduler färdigbyggda: 2, Moduler under konstruktion: 2, Vinst från räkförsäljning: $5 miljoner , Byggkostnad:  $40 miljoner
År 3 – Moduler färdigbyggda: 4, Moduler under konstruktion: 2, Vinst från räkförsäljning: $40 miljoner , Byggkostnad:  $80 miljoner
År 4 – Moduler färdigbyggda: 6, Moduler under konstruktion: 0, Vinst från räkförsäljning: $80 miljoner , Byggkostnad:  $80 miljoner
År 5 - Moduler färdigbyggda: 6, Moduler under konstruktion: 0, Vinst från räkförsäljning: $120 miljoner , Byggkostnad:  $30 miljoner

Enligt det här räkneexemplet blir det alltså år två och tre som det behövs pengar, totalt $85 miljoner. Sen är de ju inte säkert att SIAF betalar allt detta, oftast brukar ju joint venture-partnern betala en del – jag vet inte hur upplägget blir angående det.

SIAFs värdering (market cap) är i dagsläget$124,43 miljoner enligt Yahoo Finance. Om SIAF blir ägare till 75% av den här expansionen som benämns som Prawn Farm 4 och som det här inlägget handlar om så kan detta ge $90 miljoner per år, år sex och framåt.

Största riskerna som jag ser det är om priset på räkor går ner under tiden eller om det uppstår problem att finansiera projektet.

Edit: Det är en månads testperiod också innan de sex månaderna börjar räknas efter att en modul är klar. Ca 14 månader tar det alltså från att en modul är klar tills den är betald (fast det är under förhandling fortfarande).

Edit 2: Efter att ha lyssnat lite mer på konferenssamtalet hörde jag att det krävs en $10 miljoner deposit av SIAF för att sätta igång det här projektet. $10 miljoner hamnar alltså på år noll. Uppdaterade min kalkyl med det och la till $10 miljoner år ett och tog bort tio miljoner år 5.

Finansieringslösning på gång för megafarmen

19 april, 2016

Först trodde jag inte att nåt riktigt viktigt hade sagt i konferenssamtalet eftersom de initiala reaktionerna från andra var ljumma, men när jag kollade närmare och lyssnade lite så märkte jag att det faktiskt fanns en viktig nyhet där!

Det är nämligen så att SIAF har en finansieringslösning nästan klar med deras underleverantör av byggnadstjänster. Den går ut på att en kapacitet om 60 000 ton räkor byggs ut på 3,5 år och att betalning kan ske/påbörjas  sex månader efter att varje modul blivit färdig. Det betyder att produktionen hinner komma igång när det blir dags att betala.

Det är svårt att avgöra betydelsen av den här nyheten – om SIAF tänker köpa sig in i megafarmen kommer de ju fortfarande behöva finansering för det, fast oavsett om de köper sig in mer än för de pengar de redan lagt in i projektet eller inte så får de ju stora inkomster eftersom de har rätt att distribuera det som megafarmen producerar.

Eftersom de har döpt den här nya överenskommelsen till “Prawn farm 4″ så är det inte omöjligt att det är fler nyheter som gäller här. Eftersom byggnadskostnaderna sjunker så bör också SIAFs kostnader för att köpa in sig minska.

För övrigt så hittade jag en automatöversatt version av konferenssamtalet till engelsk text här.

SIAF konferenssamtal helårsrapport 2015

19 april, 2016

SIAF har nu gjort tillgängligt sitt konferenssamtal som hölls igår. Det är bara att lyssna för den som är intresserad, själv har jag inte hunnit lyssna än. Det finns även en presentation att läsa för den som inte orkar lyssna på konferenssamtalet.

Efter att ha läst lite diskussion om samtalet på iHub så verkar det som att det intressantaste som nämnts var att SJAP kanske kan listas på nån lista i Kina i slutet av året. Sånt ska dock as med en rejäl nypa salt.