Som bekant är det ett problem att flyktingar drunknar på medelhavet. Det finns en enkel och fungerande lösning på problemet som Australien tillämpar.
Givetvis finns det säkert en och annan brist även med den metoden men det bästa sättet att hjälpa flyktingar är genom kvotflyktingar (= inga flyktingsmugglare och inga som drunknar) samt framförallt genom att hjälpa på plats genom t.ex. UNHCR.
UNHCR är väldigt underfinansierade, och dessutom så leder hjälp på plats inte till sociala problem i Sverige (bostadsbrist, högre konkurrens om enklare jobb m.m.). Därför är det bäst att blockera medelhavet för flyktingsmugglarna på det sätt som föreslås i den här debattartikeln i SvD, och fokusera på hjälp på plats och att i viss mån öka antalet kvotlyktingar inom EU.
Dessutom möjliggörs asylprövning i tredje land för att ge skydd utan att bidra till överutnyttjande av välfärdssystemen i länder som Sverige. Flyktingarna har rätt till skydd, men inte till i-landsstandard.
Läs artikeln i sin helhet, ett intressant citat bland flera är det här:
Därtill menar vi att Sverige kan vidta vissa åtgärder även på egen hand. Givetvis bör krav ställas på att Dublinkonventionens regler om första asylland efterlevs. Rent krasst skulle detta i sig innebära att nästan ingen asylansökan som sker på plats i Sverige godkänns, eftersom vi är omringade av europeiska, säkra länder. Vi bör därför även på nationell nivå sträva efter att teckna avtal med tredje land dit asylsökande kan hänvisas i de fall vi inte vet vilken väg de tagit till Sverige.
