Det blev lite impulsköp senaste veckan, dels Sportamore som verkar växa på bra och närma sig lönsamhet och så OneREIT som är en kanadensiskt trust som ger ca nio procent i direktavkastning.
Det fina med kanadensiska REITs är att man kan kvitta den utländska skatten mot skatten på sin kapitalförsäkring. Eftersom REITs just är kända för sina höga direktavkastningar känns det bra att utnyttja detta.
Hör och häpna, svensk media frågar för en gångs skull någon som faktiskt har kunskap om dennes syn på invandringen. Nu är det George Borjas, nationalekonom vid Harvarduniversitetet i USA som får komma till tals.
Nedan följer några citat från honom.
Det dröjer innan många av de nyanlända flyktingarna kommer i arbete, framhåller han. Och hela gruppens förvärvsfrekvens kan även senare väntas bli lägre än övriga befolkningens. Dessutom kommer de flesta att hamna i lågbetalda jobb, där de inte betalar särskilt mycket i skatt. Trots att ekonomin alltså växer till följd av invandring kan påfrestningar på välfärdsstaten uppstå.
– Flyktingarna har barn och själva blir de sjuka ibland eller råkar ut för arbetslöshet. De blir sedan gamla och har då rätt till vård som alla andra.
Trots denna ganska mörka beskrivning avråder George Borjasinte Sverige från fortsatt flyktinginvandring:
– Allt beror på vad man vill uppnå. Det är hedervärt att föra en humanitärt inriktad flyktingpolitik, men samtidigt gäller det att inse konsekvenserna av om denna linje drivs väldigt långt.
Man måste inse att goda gärningar inte är gratis, fastslår han. Det kostar att göra gott och då handlar det inte enbart om ett ekonomiskt pris. Det finns också kostnader som handlar om kultur och samhällets stabilitet – och de kan bli mycket höga.– Som ekonomen Milton Friedman har sagt: det finns inga gratisluncher. Om ni vill bo i ett land med höga moraliska värden och vara helt öppna mot övriga världen, då kommer inte ert land se likadant ut om tio år. Ni måste välja och då finns ingen enkel lösning.
Och ett till citat nedan.
Finns inte ett moraliskt ansvar för oss i rika länder att ta emot flyktingar som är i nöd?
– Jag är ingen filosof. Jag oerhört tacksam för att USA gav mig chansen, men man hade lika gärna kunnat säga nej.
– Men det betyder inte att det går att göra likadant mot alla – eller att man ens bör försöka med det.
Alla länder måste behålla rätten att bevaka sina gränser, även om vissa anser att detta är omoraliskt, menar Borjas. Det handlar om att skydda det samhälle som har byggts upp under många generationer och att upprätthålla dess inre jämvikt. Det är svårt att tala om moral när så stora värden står på spel som den politiska stabiliteten, den sociala sammanhållningen och den kulturella gemenskapen, sammanfattar George Borjas.
Swedbank gjorde i januari en analys av SIAF, och den har nu läckt ut på nätet.
SIAF har nu publicerat på sin hemsida angående det nya avtalet med byggentreprenören som ska bygga de kommande modulerna på megafarmen. Det ger lite mer detaljer även om inte allt klarnar.
Enligt pressreleasen är det troligt att bolaget som betalar för kalaset (okänt hur mycket SIAF betalar och hur mycket joint venture-partner betalar) kommer att påbörja betalning av varje färdigställd modul sex månader efter att den blivit klar och sen sker betalningen under ca sju månader (de ssju månaderna kan bli något annat, det är under förhandling).
De sex modulerna ska byggas under 3,5 år och kostar totalt $240 miljoner. Om man lite konservativt tänker sig att betalningarna sker under fyra år (egentligen har de ju några månader till på sig) så blir det $60 miljoner dollar per år. Jag antar att de fokuserar på att bygga klart modulerna en i taget här så att kostnaderna blir jämnt utspridda, men det vet man ju inte.
En modul som blivit klar och som kostar 40 miljoner dollar kommer därefter att omsätta ca $120 miljoner dollar per år. Låt oss anta lite under 20% marginal på försäljningen och vi har $20 miljoner i vinst per år per modul.
Det är svårt att räkna på hur mycket pengar som behövs pumpa in netto eftersom man inte vet när modulerna blir klara. Bygger dem en modul i taget så borde det bli ganska lite pengar som behövs pumpas in för de moduler som byggs senare eftersom de modulernas inkomster nästan täcker kostnaderna.
Säg att byggtakten är jämn alltså sex moduler på 3,5 år, det blir då 1,7 modul som byggs per år. Säg att efter 2 år är två moduler uppe och snurrar i full fart och genererar då $40 miljoner dollar per år – det räcker då för att täcka upp kostnaderna för en modul per år. Betänk att betalningarna sker i efterhand.
Jag gör här en snabb räkneövning för skojs skull, ta den inte på för mycket allvar, det finns säkert mycket som inte stämmer med den. Kom gärna med era egna förslag.
År 1 – Moduler färdigbyggda: 0, Moduler under konstruktion: 2, Vinst från räkförsäljning: 0, Byggkostnad: $10 (deponering för att påbörja konstruktion)
År 2 – Moduler färdigbyggda: 2, Moduler under konstruktion: 2, Vinst från räkförsäljning: $5 miljoner , Byggkostnad: $40 miljoner
År 3 – Moduler färdigbyggda: 4, Moduler under konstruktion: 2, Vinst från räkförsäljning: $40 miljoner , Byggkostnad: $80 miljoner
År 4 – Moduler färdigbyggda: 6, Moduler under konstruktion: 0, Vinst från räkförsäljning: $80 miljoner , Byggkostnad: $80 miljoner
År 5 - Moduler färdigbyggda: 6, Moduler under konstruktion: 0, Vinst från räkförsäljning: $120 miljoner , Byggkostnad: $30 miljoner
Enligt det här räkneexemplet blir det alltså år två och tre som det behövs pengar, totalt $85 miljoner. Sen är de ju inte säkert att SIAF betalar allt detta, oftast brukar ju joint venture-partnern betala en del – jag vet inte hur upplägget blir angående det.
SIAFs värdering (market cap) är i dagsläget$124,43 miljoner enligt Yahoo Finance. Om SIAF blir ägare till 75% av den här expansionen som benämns som Prawn Farm 4 och som det här inlägget handlar om så kan detta ge $90 miljoner per år, år sex och framåt.
Största riskerna som jag ser det är om priset på räkor går ner under tiden eller om det uppstår problem att finansiera projektet.
Edit: Det är en månads testperiod också innan de sex månaderna börjar räknas efter att en modul är klar. Ca 14 månader tar det alltså från att en modul är klar tills den är betald (fast det är under förhandling fortfarande).
Edit 2: Efter att ha lyssnat lite mer på konferenssamtalet hörde jag att det krävs en $10 miljoner deposit av SIAF för att sätta igång det här projektet. $10 miljoner hamnar alltså på år noll. Uppdaterade min kalkyl med det och la till $10 miljoner år ett och tog bort tio miljoner år 5.
Först trodde jag inte att nåt riktigt viktigt hade sagt i konferenssamtalet eftersom de initiala reaktionerna från andra var ljumma, men när jag kollade närmare och lyssnade lite så märkte jag att det faktiskt fanns en viktig nyhet där!
Det är nämligen så att SIAF har en finansieringslösning nästan klar med deras underleverantör av byggnadstjänster. Den går ut på att en kapacitet om 60 000 ton räkor byggs ut på 3,5 år och att betalning kan ske/påbörjas sex månader efter att varje modul blivit färdig. Det betyder att produktionen hinner komma igång när det blir dags att betala.
Det är svårt att avgöra betydelsen av den här nyheten – om SIAF tänker köpa sig in i megafarmen kommer de ju fortfarande behöva finansering för det, fast oavsett om de köper sig in mer än för de pengar de redan lagt in i projektet eller inte så får de ju stora inkomster eftersom de har rätt att distribuera det som megafarmen producerar.
Eftersom de har döpt den här nya överenskommelsen till “Prawn farm 4″ så är det inte omöjligt att det är fler nyheter som gäller här. Eftersom byggnadskostnaderna sjunker så bör också SIAFs kostnader för att köpa in sig minska.
För övrigt så hittade jag en automatöversatt version av konferenssamtalet till engelsk text här.
SIAF har nu gjort tillgängligt sitt konferenssamtal som hölls igår. Det är bara att lyssna för den som är intresserad, själv har jag inte hunnit lyssna än. Det finns även en presentation att läsa för den som inte orkar lyssna på konferenssamtalet.
Efter att ha läst lite diskussion om samtalet på iHub så verkar det som att det intressantaste som nämnts var att SJAP kanske kan listas på nån lista i Kina i slutet av året. Sånt ska dock as med en rejäl nypa salt.
Läs gärna den här ledaren i Expressen, klart läsvärd. Tydligen kommer det bli fritt fram att fuska med jobb för att få permanent uppehållstillstånd i Sverige. Helt oförlåtligt och jag hoppas at det här fixas till.
Snart blir det lätt som en plätt att köpa ett permanent uppehållstillstånd i Sverige svart. Det är chockerande att S-MP-regeringen och alliansen låter detta ske.
Läs gärna det här debattinlägget i Dagens Industri - det handlar om låsningen i svensk politik och om politiker som inte sätter Sveriges bästa främst utan bara bryr sig om det politiska spelet.
Ingen etablerad ledare har varit modig nog att bryta upp från det givna och ta ett radikalt nytt initiativ i det formativa moment som uppstod i vintras. Detta i kontrast till de oortodoxt tänkande och handlande ledare som har räddat Sverige många gånger tidigare i krismoment genom historien (skildrat väl av Per T Ohlsson i boken Svensk politik). Dagens feghet hotar nu sätta ett mönster av svag regeringsmakt för många år framåt. Arma fosterland.
Oscar Sjöstedt kommenterar vårbudgetens vansinniga prioriteringar i ett videoinlägg här.
Migration och integration kostar alltså mer pengar än hälsovård, sjukvård och social omsorg.
PM Nilsson uppmärksammar i en ledare i Dagens Industri att politikerna förnekat (ljugit antar jag) att de migranter som kommit hit från Mellanöstern och Afrika är uruselt utbildade och aldrig kommer bli några tillgångar för vårt samhälle.
Dock är en viss andel av migranterna flyktingar och förtjänar hjälp. Den hjälpen bör då ges i närområdet där det är mångdubbelt effektivare att hjälpa än här samtidigt som hjälp i närområdet inte leder till några negativa sociala effekter för vårt samhälle.
Ta gärna och läs artikeln, nedan följer några citat.
Kanske ännu mer oroande är att andelen med mycket låg utbildning är så stor. 38 procent av syrierna, 40 procent av afghanerna och 52 procent av somalierna hade endast grundskoleutbildning.
och ett annat citat:
Bristen på utbildning är en central förklaring till att introduktionen på arbetsmarknaden går trögt. Att konkurrera på en så sofistikerad och högproduktiv arbetsmarknad som den svenska kräver utbildning. Om du därtill inte kan språket och är van vid ett annat alfabet blir tröskeln hög.
Även här använder politikerna förskönande statistik för att ge en överdrivet positiv bild, bland annat använder regeringen gärna termen “utrikes födda”, det vill säga även norrmän och finnar.