Löfvén utlyser inte det utlovade extravalet efter att ha kommit överens med alliansen om att alliansen ska släppa igenom alla hans, miljöpartiets och vänsterpartiets gemensamma förslag som påverkar budgeten. Löfvén är i mitt tycke odemokratisk som inte genomför extravalet när han sagt att han ska göra det.
Att använda hot om extraval som utpressning är inte bra, då val ska behandlas med respekt. Dessutom visste Löfvén att alliansen kunde vara intresserade av att bilda regering så det rätta hade varit att ge tillbaka bollen till talmannen istället för att se om någon ny regering kunde bildats.
Hur som helst så blev det här en seger ur Löfvéns synvinkel, han och hans rådgivare lurade skjortan av alliansen. Alliansen var helt enkelt mer rädda för ett extraval än vad Löfvén var. Tänk om folket skulle rösta på ett sätt som enligt makteliten var “fel”, det skulle ju inte gå för sig tyckte de etablerade partierna antagligen.
Christoffer Ormeus, ordförande i Sveriges äldsta och största borgerliga studentförening Heimdal, skriver på SvD brännpunkt att det är borgerligt högförräderi och att om de övriga partierna hade bedrivit en seriös migrations- och integrationspolitik så hade inte Sverigedemokraterna blivit så framgångsrika som de är idag. Så är det säkerligen.
Lite tragikomik finns det ändå i att de som röstade på moderaterna och övriga alliansen nu istället passivt stödjer vänsterpartiet. Vänsterpartiet blir alltså någon form av vågmästare istället för Sverigedemokraterna, eftersom utan vänsterpartiet så blir inte vänsterblocket den största fraktionen i riksdagen och då har inte längre vänsterblocket något stöd enligt decemberöverenskommelsen. Alliansen har alltså bidragit till att ge vänsterpartiet mer makt.
Även Jordanfonden kommenterar på sin hemsida att det blir rött kort till Sveriges politiker.
Som vissa (säkerligen SD-sympatisörer) skojar till det ser det alltså ut att finnas tre alternativ till nästa val: Sverigedemokraterna, Vänsterpartiet och övriga.
Decemberöverenskommelsen, eller decembersveket som det känns mer lämpligt att kalla det, blev en överenskommelse där Löfvén svek demokratin men till viss del var trogen mot sina väljare, och där alliansen svek både demokratin och sina väljare. Hela högen kunde gott avgå tycker jag, men Löfvén ska ha en eloge för att han lurade alliansen så grundligt. Löfvén är den enda som garanterat får ut något av överenskommelsen, vem vet om den finns kvar efter nästa val.
Det ska bli intressant att se vad detta ger för uttryck i kommande opinionsundersökningar.
